Yrsel när du reser dig upp

När du står upp, drar tyngdkraften ner blodet mot benen och magen. För att tillräckligt mycket blod ska nå hjärnan, reagerar kroppen automatiskt inom sekunder: Blodkärlen drar ihop sig och hjärtat slår lite snabbare.

Denna mekanism styrs av det autonoma nervsystemet, det automatiska systemet som sköter sådant som du aldrig tänker på (såsom puls, blodtryck och matsmältning).

Om den här anpassningen är för långsam, för svag, eller om blodvolymen är för liten från början, når mindre blod hjärnan för ett ögonblick. Det är det du känner som yrsel.

Symtomen kommer inom några sekunder till några minuter efter att du ställt dig upp och brukar lindras när du sätter eller lägger dig. De kan vara:

• Ostadighetskänsla, omtöcknad eller känsla av att vara "nära att svimma"
• Suddig, mörknande syn eller "tunnelseende"
• Pip, ringande eller surrande ljud i öronen
• Illamående
• Ostadighet eller svaghet i benen
• Darrighet, svettning eller omtöckning
• En molande värk över axlarna och i nacken (kallas ibland "galgvärk")
• I svårare fall svimning

Detta skiljer sig från karusellyrsel, vertigo, där det känns som att rummet snurrar. Vertigo kommer oftast från innerörat, och har andra orsaker. Om du upplever att det snurrar, särskilt när du vrider på huvudet eller vänder dig i sängen, berätta det för din läkare, eftersom det tyder på en annan anledning.

Yrsel när man reser sig upp kan ha många orsaker. Några av de vanligaste är:

Oftast ofarligt

• Kortvarig yrsel när man reser sig snabbt. Att resa sig snabbt kan ge några sekunders yrsel, även hos friska personer. Det är vanligare hos unga, långa och smala personer. Om det går över inom ungefär en halv minut är det oftast inget att oroa sig för.
• För lite vätska eller mat. Att dricka för lite, hoppa över måltider eller förlora vätska genom värme, svettning eller magsjuka.
• Värme och varma duschar. Värme vidgar blodkärlen, så att mer blod stannar i benen.
• Alkohol. Vidgar blodkärlen och torkar ut kroppen.

Värt att kontrollera med en läkare

• Läkemedel. Blodtryckssänkande mediciner, vätskedrivande läkemedel (diuretika), vissa antidepressiva läkemedel och vissa läkemedel mot prostatabesvär eller Parkinsons sjukdom kan ge yrsel när man står upp.
• Järnbrist eller blodbrist. Färre röda blodkroppar gör att mindre syre når hjärnan.
• Lång tids sjukdom. Efter en lång sjukdom, sängläge eller långa perioder av vila blir kroppen sämre på att anpassa sig till upprätt ställning.
• Ortostatisk hypotoni. Blodtrycket sjunker tydligt inom några minuter efter att du ställt dig upp.
• POTS. Blodtrycket är ungefär oförändrat, men pulsen stiger med minst 30 slag per minut och förblir hög. Läs POTS-guiden.
• Svimningsreflex. Vissa svimmar efter att ha stått still länge, i värme eller vid åsynen av blod. Detta kallas vasovagal eller reflexmedierad synkope.
• Sköldkörtelproblem, lågt blodsocker eller B12-brist.

Mindre vanligt, men viktigt

• Hjärtrytmrubbningar eller hjärtklaffsjukdom. Dessa kan ge yrsel eller svimning, särskilt vid ansträngning.
• Nervskador, till exempel vid långvarig diabetes, som kan påverka de nerver som styr blodtrycket.

Många märker yrsel när de står upp för första gången efter covid eller en annan infektion. Det kan bero på själva infektionen, på vätskeförlust eller på lång tid i sängen. För vissa blir det bättre inom några veckor. För andra håller det i sig. Det kan då vara ett tecken på POTS eller en annan form av dysautonomi, där det automatiska nervsystemet som styr puls och blodtryck inte fungerar som det ska.

Om yrseln har varat i mer än tre månader efter en infektion är det värt att kontrollera puls och blodtryck när du står upp.

• Det går över inom några sekunder. Oftast kortvarig yrsel när man reser sig snabbt.
• Det byggs upp under minuter av stående, och hjärtat rusar. Kan vara POTS.
• Det kommer tillsammans med ett tydligt blodtrycksfall. Kan vara ortostatisk hypotoni, ett tillstånd där man får tydligt blodtrycksfall i stående.
• Det började efter att du började med ett nytt läkemedel. Tala med läkaren som skrev ut det.
• Det händer vid ansträngning, eller med bröstsmärta. Behöver undersökas genast.

Ståtest. Puls och blodtryck mäts efter att du legat ner en stund, och sedan flera gånger under 10 minuter när du står. Det visar om blodtrycket sjunker, om pulsen stiger för mycket, eller båda. Testet kan göras på en mottagning, eller hemma med en blodtrycksmätare och tydliga instruktioner.

Det här kan din vårdcentral undersöka:

• Blodtryck liggande och stående
• EKG, en registrering av hjärtats rytm
• Blodprover, till exempel blodstatus, järnvärden (ferritin), sköldkörtelfunktion, salter i blodet, blodsocker och B12
• En genomgång av dina läkemedel

Enkla vardagliga åtgärder gör verklig skillnad för de flesta, och de är grunden i behandlingen:

• Res dig i etapper. Gå från liggande till sittande, vänta en stund och ställ dig sedan långsamt upp, särskilt på morgonen och efter måltider.
• Drick mer. Sträva efter att få i dig tillräckligt med vätska under hela dagen. Ett snabbt glas vatten eller vätskeersättning (cirka 500 ml) innan du går upp kan höja blodtrycket när du står.
• Överväg mer salt, som hjälper kroppen att hålla kvar vätska. Tala med en läkare först om du har högt blodtryck, hjärtsjukdom eller njursjukdom.
• Ät regelbundet, och välj mindre måltider om stora måltider gör dig yr.
• Använd musklerna. Korsa benen, spänn lår och sätesmuskler eller gå upp på tå när du känner symtom eller innan du reser dig.
• Prova kompression. Högmidjade kompressionsstrumpbyxor eller ett magbälte minskar att blodet samlas i benen och magen.
• Undvik utlösande faktorer när det går: att stå still länge, varma duschar och varma rum, stora kolhydratrika måltider och alkohol.
• Agera på varningssignalerna. Sätt eller lägg dig så fort du känner dig yr, innan du svimmar.
• För en kort dagbok. Anteckna när det händer, vad du gjorde och din puls om du kan mäta den. Det hjälper din läkare mycket.

Om vardagliga åtgärder inte räcker kan en läkare överväga läkemedel som höjer eller stabiliserar blodtrycket när du står. Målet med behandlingen är att lindra dina symtom och förebygga fall, inte att nå ett visst blodtrycksvärde.

Ring 112 eller åk till akutmottagningen om du har:

• Svimning, särskilt vid ansträngning eller om den leder till skada
• Bröstsmärta eller tryck över bröstet
• Mycket snabb eller oregelbunden hjärtrytm som inte lugnar sig när du ligger ner
• Plötslig svaghet, domningar, svårt att tala eller svår huvudvärk
• Svår andnöd

Kontakta din mottagning om:

• Yrseln när du står upp är ny, återkommer ofta eller blir värre
• Du har svimmat för första gången
• Du är yr och samtidigt känner att hjärtat rusar när du är upprätt
• Det började efter ett nytt läkemedel
• Någon i din familj har dött plötsligt i ung ålder eller har en känd hjärtrytmrubbning