Snabb puls när du reser dig upp

När du står upp, drar tyngdkraften ner blodet mot benen och magen. För att tillräckligt mycket blod ska nå hjärnan, reagerar kroppen automatiskt inom sekunder: Blodkärlen drar ihop sig och hjärtat slår lite snabbare.

För de flesta friska vuxna gäller:

• Vilopulsen ligger oftast mellan 60 och 100 slag per minut.
• När du står stiger den med cirka 10 till 20 slag per minut och håller sig ganska stabil. En ökning på mindre än 30 slag per minut är i regel normal.

Detta styrs av det autonoma nervsystemet, det "automatiska" system som sköter puls, blodtryck och matsmältning utan att du behöver tänka på det.

En puls över 100 slag per minut kallas takykardi. Det kan vara helt normalt vid träning, stress eller feber. Det blir värt att undersöka när det händer bara av att stå upp, gång på gång, eller när hjärtat slår snabbt även i vila.

Utöver den snabba pulsen märker många:

• Snabb eller bultande puls (hjärtklappning)
• Att de känner hjärtslagen i bröstet, halsen eller öronen
• Yrsel, ostadighetskänsla, känsla av att vara nära att svimma - eller svimning
• Andfåddhet eller obehag i bröstet när de är upprätta
• Darrighet eller en rastlös känsla, lite som obehag eller ångest
• Hjärndimma eller svårt att koncentrera sig, minnas eller hitta ord

Snabb puls när man står upp är ett tecken, inte en diagnos i sig.

Vardagliga orsaker

• För lite vätska. Mindre blodvolym gör att hjärtat måste arbeta hårdare.
• Värme, varma duschar eller en stor måltid.
• Koffein, nikotin, energidrycker eller alkohol.
• Feber eller infektion.
• Stress eller ångest.
• Dålig kondition, särskilt efter lång sjukdom eller tid i sängen.
• Graviditet.

Medicinska orsaker som är värda att undersöka

• POTS. Pulsen stiger med minst 30 slag per minut inom 10 minuter efter att du ställt dig upp och förblir hög, utan tydligt blodtrycksfall. Läs POTS-guiden.
• Ortostatisk hypotoni. Blodtrycket sjunker när du står upp, och hjärtat slår snabbare för att kompensera.
• Inadekvat sinustakykardi (IST). Hjärtat slår snabbt större delen av tiden, även i vila, inte bara när du står. Läs IST-guiden.
• Järnbrist eller blodbrist.
• Överaktiv sköldkörtel.
• Läkemedel, till exempel vissa astmainhalatorer, avsvällande läkemedel, ADHD-läkemedel och vissa antidepressiva läkemedel.
• Mastcellsaktiveringssyndrom (MCAS), där episoderna kan innefatta hjärtklappning tillsammans med rodnad, klåda eller magsymtom. Läs MCAS-guiden.

Hjärtrytmrubbningar

Vissa rytmrubbningar ger en mycket snabb puls som börjar och slutar plötsligt, ofta i vilken kroppsställning som helst, även liggande. Det skiljer sig från POTS, där pulsen stiger gradvis när du står och lugnar sig när du lägger dig. Plötsliga, mycket snabba episoder ska alltid undersökas med EKG.

Hjärtklappning när man står upp är ett av de vanligaste symtomen efter covid och andra infektioner. För vissa lugnar det sig inom några veckor, när konditionen och vätskebalansen återhämtar sig. För andra håller det i sig i månader. När det gör det kan det vara ett tecken på POTS eller en annan form av dysautonomi, där det automatiska nervsystemet som styr puls och blodtryck är i obalans.

Snabb puls är inte "bara ångest", även om det kan kännas så. Det går att mäta, och det finns behandlingar som hjälper.

Det viktigaste testet är ett ståtest: puls och blodtryck mäts när du ligger ner och sedan flera gånger under 10 minuter när du står. Det visar hur mycket pulsen stiger och om blodtrycket sjunker, vilket hjälper till att skilja dessa tillstånd åt. Testet kan göras på en mottagning eller hemma med en blodtrycksmätare och tydliga instruktioner.

Din läkare brukar också ta ett EKG (en registrering av hjärtats rytm) och blodprover som blodstatus, järnvärden (ferritin) och sköldkörtelfunktion, samt gå igenom dina läkemedel, för att utesluta andra orsaker.

Medan orsaken utreds kan följande hjälpa de flesta med snabb puls när de står upp:

• Drick mer och se till att få i dig tillräckligt med vätska under hela dagen.
• Överväg mer salt för att hjälpa kroppen att hålla kvar vätska (kontrollera först om du har högt blodtryck, hjärtsjukdom eller njursjukdom).
• Dra ner på stimulantia som koffein, nikotin och energidrycker.
• För en dagbok över puls och symtom. Den hjälper dig att se mönster och ger din läkare värdefull information.

Om vardagliga åtgärder inte räcker, tala med en läkare om läkemedel kan hjälpa. Mer om behandling finns i POTS-guiden.

Ring 112 eller åk till akutmottagningen om du har:

• Svimning, särskilt vid ansträngning eller om den leder till skada
• Bröstsmärta eller tryck över bröstet
• Mycket snabb eller oregelbunden hjärtrytm som inte lugnar sig när du ligger ner
• Svår andnöd
• Plötslig svaghet, domningar eller svårt att tala

Kontakta din mottagning om:

• Den snabba pulsen är nytillkommen eller förvärras
• Hjärtat ofta slår snabbt när du står, eller slår snabbt i vila
• Du har svimmat för första gången
• Någon i din familj har dött plötsligt i ung ålder eller har en känd hjärtrytmrubbning