Inadekvat sinustakykardi (IST)

Sinusknutan är en liten grupp celler högst upp i hjärtat. Den skickar ut den elektriska signal som startar varje hjärtslag. Det autonoma nervsystemet sköter sådant som du aldrig tänker på (såsom puls, blodtryck och matsmältning), och det ökar takten när du behöver mer blodflöde, till exempel vid träning, och sänker den när du vilar.

Vid IST skickar sinusknutan signaler för snabbt, eller reagerar för kraftigt på små utlösande faktorer. Till skillnad från en normal snabb puls vid träning eller stress, står pulsen vid IST inte i proportion till vad du gör. Hjärtat kan rusa när du sitter still och öka kraftigt vid små ansträngningar, som att gå upp för några trappsteg, klä på sig eller prata.

Symtomen varierar mycket. Vissa med snabb puls känner väldigt lite. Andra har många symtom. Vanliga symtom är:

• Snabb eller bultande puls (hjärtklappning)
• Känsla av att vara nära att svimma, eller svimning
• Trötthet och svaghet som vid jetlag eller bakfylla, oavsett hur du har levt den senaste tiden
• Obehag i bröstet
• Svårt att träna, eftersom pulsen stiger mycket snabbt
• Andfåddhet
• Darrighet eller en rastlös, orolig känsla, lite som ångest
• Hjärndimma, till exempel svårt att koncentrera dig, minnas eller hitta ord
• Sömn som inte ger vila, så att du är trött även efter en hel natts sömn

Symtom och puls stämmer inte alltid överens. Vissa mår mycket dåligt även när pulsen bara är måttligt förhöjd.

Många märker att symtomen är värre:

• Vid små fysiska ansträngningar
• Med koffein eller alkohol
• Vid stress
• I värme
• När de är sjuka i något annat

Den exakta orsaken är inte helt klarlagd. Forskare tror att flera saker kan spela in:

En överaktiv sinusknuta: Hjärtats pacemakerceller kan vara inställda på att skicka signaler snabbare än normalt.
Immunsystemets aktivitet: Hos vissa kan immunsystemet påverka hjärtats pacemaker eller dess nerver, särskilt efter en infektion.
Obalans i det autonoma nervsystemet: För mycket "gaspedal" från stressystemet och för lite "broms" från det lugnande systemet.

IST kan börja efter en virusinfektion, inklusive covid-19. Det har också beskrivits efter andra påfrestningar på kroppen.

Det är viktigt att veta att IST är ett verkligt, fysiskt tillstånd. Hjärtklappning kan kännas som ångest, och ångest kan förekomma tillsammans med IST, men ångest förklarar inte en puls som är hög både dag och natt.

IST är en uteslutningsdiagnos, vilket betyder att andra orsaker till snabb puls först måste uteslutas. Diagnosen kräver i regel:

• En vilopuls dagtid med sinusrytm över 100 slag per minut
• En genomsnittlig puls över dygnet på mer än 90 slag per minut
• Besvärande symtom
• Inget annat tillstånd som förklarar den snabba pulsen

För att komma fram till detta brukar din läkare ordna:

• Vilo-EKG för att bekräfta att rytmen är sinusrytm (det vill säga att signalen kommer från sinusknutan, vilket är det normala)
• EKG-mätning under minst ett dygn, för att registrera pulsen under dagen och koppla den till dina symtom
• Puls och blodtryck liggande och stående, för att skilja IST från POTS och från blodtrycksfall när man står upp
• Blodprover och en genomgång för att utesluta andra orsaker, som överaktiv sköldkörtel, blodbrist eller järnbrist, infektion, vätskebrist, graviditet och vissa läkemedel eller stimulantia
• Ibland ett ekokardiogram, en ultraljudsundersökning av hjärtat, för att kontrollera dess uppbyggnad

Hur IST skiljer sig från POTS? Vid POTS stiger pulsen främst när du ställer dig upp och lugnar sig när du lägger dig. Vid IST är pulsen hög större delen av tiden, även liggande. De två kan överlappa, och att skilja dem åt är viktigt för att välja behandling. Läs POTS-guiden.

Det finns inget enskilt botemedel mot IST, men behandling kan hjälpa många att må bättre. Den börjar oftast med vardagliga åtgärder och kompletteras med läkemedel vid behov. Kontroll av pulsen och lindring av symtomen går inte alltid hand i hand, så målet är att du ska må bättre, inte bara att sänka ett värde.

Vardagliga åtgärder:

• Dra ner på stimulantia: koffein, energidrycker, nikotin, alkohol och andra stimulantia (exempelvis ADHD-medicin)
• Drick tillräckligt, och överväg mer salt och vätska om du tål det
• Hantera stress när du kan. Det botar inte IST, men det kan minska de extra utlösande faktorerna.
• Bygg upp aktiviteten gradvis, om du tål det. Men om du har ansträngningsutlöst försämring (PEM), där du försämras efter ansträngning, kan träning vara en sämre idé. Då kommer energidosering först.
• Behandla sådant som bidrar, som järnbrist.

Läkemedel. Om vardagliga åtgärder inte räcker, kan läkemedel som sänker pulsen hjälpa. Vilket läkemedel som passar dig beror på dina symtom, ditt blodtryck och om du också har POTS, så det behöver beslutas tillsammans med en läkare.

Ingrepp. Kateterbehandling av sinusknutan är förbehållen svåra fall som inte svarar på något annat. Den har begränsad effekt, kan behöva upprepas och medför risker, så den övervägs noga och först när andra alternativ har prövats.

IST är i regel inte farligt för hjärtat, men det kan vara utröttande och olustigt. Detta hjälper många:

• För en dagbok över pulsen, från en mätare eller ett smart armband, tillsammans med aktivitet och symtom. Det hjälper dig och din läkare att se mönster och bedöma om behandlingen fungerar.
• Planera dagen utifrån dina bättre timmar.
• Ta små ansträngningar lugnt, som att gå i trappor eller bära matkassar.
• Vila innan symtomen byggs upp, inte efter.

Många blir bättre med tiden, särskilt när IST har börjat efter en infektion. Uppföljning är ändå viktig, så att behandlingen kan justeras.

Ring 112 eller åk till akutmottagningen om du har:

• Bröstsmärta eller tryck över bröstet
• Svimning, särskilt vid ansträngning eller om den leder till skada
• Svår andnöd
• Mycket snabb eller oregelbunden hjärtrytm som inte lugnar sig när du vilar

Kontakta din mottagning om:

• Dina symtom är nya, blir värre eller inte hålls under kontroll med din nuvarande plan
• Du börjar svimma
• Någon i din familj har dött plötsligt i ung ålder eller har en känd hjärtrytmrubbning